AI och mänskliga rättigheter

Artificiell intelligens och mänskliga rättigheter

Artificiell intelligens (AI) syftar på system eller maskiner som efterliknar mänsklig intelligens för att utföra uppgifter och som kan förbättra sig själva iterativt baserat på den information de samlar in. Mänskliga rättigheter är de grundläggande rättigheter och friheter som tillhör varje person i världen, från födseln till döden. När AI och mänskliga rättigheter möts, handlar det om överväganden kring hur AI-teknik både kan påverka dessa grundläggande rättigheter positivt och negativt.

AI-teknik har potential att avsevärt stärka mänskliga rättigheter genom att förbättra tillgången till viktiga tjänster, som sjukvård och utbildning, samt främja jämlikhet och icke-diskriminering. Samtidigt medför de även risker, såsom integritetsintrång och partiska beslut, vilket kan påverka rättigheter som yttrandefrihet och jämlikhet. Den snabba utvecklingen och implementeringen av AI kräver noggranna bedömningar av mänskliga rättigheter och reglerande ramverk för att säkerställa att teknologin används ansvarsfullt.

Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna

Vad är Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna
Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (UDHR) är ett banbrytande dokument i historien om mänskliga rättigheter, utarbetat av representanter med olika juridiska och kulturella bakgrunder från hela världen. Den antogs av FN:s generalförsamling i Paris den 10 december 1948 som en gemensam standard för alla folk och nationer.

Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och AI
AI-teknik kan påverka olika rättigheter som anges i UDHR, såsom rätten till privatliv, yttrandefrihet och icke-diskriminering. I takt med att AI-system integreras alltmer i samhället måste de utvecklas och implementeras på sätt som följer dessa rättigheter.

Europaparlamentets analys lyfter fram vikten av internationella ramverk för att reglera AI och säkerställa att användningen inte undergräver dessa grundläggande rättigheter. AI:s roll i att stärka auktoritära metoder understryker behovet av ett robust internationellt regelverk, vilket betonas av Europaparlamentet.

AI:s påverkan på mänskliga rättigheter

AI:s påverkan på mänskliga rättigheter omfattar både potentiella fördelar och risker som AI-teknik innebär för individers grundläggande rättigheter och friheter. Detta inkluderar hur AI kan främja mänskliga rättigheter, exempelvis genom att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar, men även risken för att AI kränker rättigheter, till exempel genom partiska algoritmer eller övervakningsteknik.

Enligt Promise Institute for Human Rights har AI använts för att möjliggöra massövervakning, upprätthålla partiskhet inom områden som rättsväsende, sjukvård och utbildning, vilket förstärker diskriminering mot marginaliserade grupper. AI:s negativa effekter på demokratier genom desinformation och deepfakes belyser ytterligare behovet av skyddsåtgärder.

Bedömningar av AI:s påverkan på mänskliga rättigheter

Definition:
Bedömningar av AI:s påverkan på mänskliga rättigheter (HRIA) är processer för att utvärdera de potentiella konsekvenserna för mänskliga rättigheter av vissa åtgärder eller beslut, särskilt de som involverar ny teknik som AI. Dessa bedömningar är avgörande för att säkerställa att AI-system utvecklas och implementeras på ett sätt som respekterar och främjar mänskliga rättigheter.

Exempel:
En HRIA för ett AI-baserat ansiktsigenkänningssystem kan utvärdera hur teknologin påverkar rätten till integritet och om den diskriminerar vissa demografiska grupper.

HRIA är viktiga för att bedöma AI-teknikens sociala och etiska konsekvenser och för att säkerställa att de inte används på sätt som kan kränka mänskliga rättigheter. Europaparlamentet lyfter fram strategiska policyåtgärder för att motverka intrång från algoritmisk kontroll.

Stadgan om de grundläggande rättigheterna

EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna fastställer vissa politiska, sociala och ekonomiska rättigheter för EU-medborgare och invånare och är en del av EU:s lagstiftning. Den antogs år 2000 och blev juridiskt bindande genom Lissabonfördraget 2009.

Stadgan om de grundläggande rättigheterna och AI
Stadgan är relevant i diskussioner om AI-reglering inom EU, då AI-system måste följa de rättigheter och principer som anges, såsom rätten till dataskydd och icke-diskriminering.

Stadgan spelar en avgörande roll i att forma AI-regleringen i EU och säkerställer att AI-teknik överensstämmer med grundläggande rättigheter. Europaparlamentet betonar vikten av regelharmonisering och internationellt samarbete för att upprätthålla dessa rättigheter.

Beslutsfattande

I samband med AI och mänskliga rättigheter avser beslutsfattande de processer där AI-system analyserar data och fattar beslut som kan påverka individers rättigheter och friheter. Detta är särskilt relevant i automatiserade beslutsfattande system som används vid rekrytering, kreditgivning och brottsbekämpning.

Exempel:
Ett AI-system som används vid rekrytering kan granska CV:n och fatta beslut om kandidaters lämplighet. Om systemet är partiskt kan det orättvist påverka vissa gruppers möjligheter till anställning.

Promise Institutes symposium lyfter fram risken för att AI-beslutsprocesser kan upprätthålla partiskhet och diskriminering, och understryker behovet av transparens och ansvarstagande i automatiserade system.

Internationella mänskliga rättigheter

Internationella mänskliga rättigheter avser de globala standarder som fastställs genom internationella avtal och överenskommelser för att skydda individers grundläggande rättigheter och friheter.

Internationella mänskliga rättigheter och AI
Internationella ramverk för mänskliga rättigheter utgör en grund för att utvärdera och vägleda etisk utveckling och användning av AI-teknik för att säkerställa att de inte kränker människors rättigheter.

Det internationella systemet för mänskliga rättigheter erbjuder ett robust ramverk för att hantera AI:s utmaningar och möjligheter, vilket betonas av Promise Institute. Effektiv reglering och ansvar är avgörande för att upprätthålla dessa standarder.

Maskininlärning

Vad är maskininlärning*
Maskininlärning är en del av AI som innebär användning av algoritmer och statistiska modeller för att låta datorer lära sig av och göra förutsägelser eller beslut baserat på data.

Koppling till AI och mänskliga rättigheter
Maskininlärningssystem kan oavsiktligt förstärka partiskhet som finns i träningsdata, vilket kan leda till beslut som diskriminerar vissa grupper och påverkar deras mänskliga rättigheter.

Partiskhet i maskininlärningsmodeller utgör betydande utmaningar för mänskliga rättigheter. Promise Institute understryker vikten av att hantera dessa partiskheter för att motverka diskriminering och säkerställa rättvisa resultat.

Yttrandefrihet

Yttrandefrihet är rätten att fritt uttrycka sina åsikter och tankar genom tal, skrift och andra kommunikationsformer utan rädsla för censur eller bestraffning.

Yttrandefrihet och AI
AI-teknik, särskilt den som används för innehållsmoderering på sociala medieplattformar, kan påverka yttrandefriheten genom att avgöra vilket innehåll som är tillåtet och vad som tas bort, vilket ibland leder till överdriven censur.

AI:s roll i att moderera innehåll och sprida information kan påverka yttrandefriheten. Promise Institutes symposium betonar behovet av balanserade angreppssätt för att skydda denna grundläggande rättighet.

Särskilda rapportörers roll

En särskild rapportör är en oberoende expert utsedd av FN för att undersöka, övervaka och rekommendera lösningar på problem kring mänskliga rättigheter.

Särskilda rapportörer och AI
Den särskilda rapportören för rätten till frihet att samlas och förenas kan till exempel undersöka hur AI-teknik påverkar dessa rättigheter, exempelvis genom övervakning eller automatiserat beslutsfattande.

Särskilda rapportörer spelar en avgörande roll i att undersöka AI:s påverkan på mänskliga rättigheter och förespråka ansvarsfull användning och reglering. Deras insikter bidrar till att forma internationella policyer.

Ansiktsigenkänning

Vad är ansiktsigenkänning
Ansiktsigenkänningsteknik använder biometrisk programvara för att identifiera individer utifrån deras ansiktsdrag.

Denna teknik väcker betydande oro kring mänskliga rättigheter, särskilt gällande integritet, övervakning och potentiell diskriminering, särskilt om den används utan tillräckliga skyddsåtgärder eller tillsyn.

Ansiktsigenkänningens användning i både offentlig och privat sektor har lett till debatt om integritet och partiskhet. Promise Institute betonar nödvändigheten av robusta skydd för att värna rättigheterna.

Kränkningar av mänskliga rättigheter

Vad är kränkningar av mänskliga rättigheter
Kränkningar av mänskliga rättigheter sker när statliga eller icke-statliga aktörer inkräktar på de friheter och rättigheter som garanteras individer enligt internationell rätt.

AI-system kan bidra till kränkningar av mänskliga rättigheter om de används för exempelvis massövervakning eller om de förstärker partiskheter som leder till diskriminering.

Europaparlamentet och Promise Institute understryker AI:s potentiella risk att förvärra kränkningar av mänskliga rättigheter och betonar behovet av vaksamhet och regleringsramar för att förebygga missbruk.

Hållbar utveckling

Hållbar utveckling är en princip för att uppnå mänskliga utvecklingsmål samtidigt som man bibehåller naturens förmåga att tillhandahålla resurser och ekosystemtjänster som ekonomin och samhället är beroende av.

Hållbar utveckling och AI
AI kan bidra till hållbarhetsmålen genom att optimera resursanvändning och erbjuda innovativa lösningar på miljömässiga och sociala utmaningar, men måste hanteras för att undvika ökade ojämlikheter eller miljöskador.

AI:s roll i hållbar utveckling är dubbel: den erbjuder möjligheter till innovation men innebär även risk för ökade ojämlikheter. Promise Institute förespråkar rättvis AI-implementering för att stödja hållbarhetsmålen.

Ekonomiska och sociala rättigheter

Ekonomiska och sociala rättigheter är en kategori av mänskliga rättigheter som inkluderar rätten till utbildning, arbete, en tillräcklig levnadsstandard, hälsa och social trygghet.

AI:s påverkan på ekonomiska och sociala rättigheter
AI-teknik kan påverka ekonomiska och sociala rättigheter genom att omvandla arbetsmarknaden, påverka möjligheter till sysselsättning och tillgång till viktiga tjänster, vilket väcker frågor om jämlikhet och rättvisa.

AI:s påverkan på ekonomiska och sociala rättigheter kräver noggrann hantering för att säkerställa rättvisa och jämlika resultat. Promise Institutes symposium betonar vikten av att adressera dessa effekter.

Negativa effekter av AI på mänskliga rättigheter

Negativa effekter av AI på mänskliga rättigheter avser de möjliga negativa konsekvenser som AI-teknik kan ha på individers grundläggande rättigheter och friheter.

Dessa effekter kan innefatta förlust av integritet, diskriminering genom partiska algoritmer, minskad tillgång till tjänster och hot mot yttrande- och föreningsfriheten.

Promise Institute och Europaparlamentet lyfter fram AI:s potentiella negativa effekter och uppmanar till omfattande bedömningar och regleringsåtgärder för att minska riskerna.